Nästan tre av fyra svenskar saknar kunskap om huruvida deras hemförsäkring omfattar skador som orsakas av råttor. I de flesta fall ingår inte sådana skador i försäkringen, vilket kan leda till en obehaglig överraskning för småhusägare när problemet väl uppstår.
I en jämförelse med Danmark framgår dessutom att andelen svenskar som känner till kostnaderna för förebyggande åtgärder mot råttor är betydligt lägre. Endast 12 procent i Sverige uppger att de har koll på kostnaderna, jämfört med 26 procent i Danmark. Samma mönster syns när det gäller insikt om vad det kostar att åtgärda redan uppkomna skador – där är kunskapsnivån dubbelt så hög bland danskar.
Uppgifterna kommer från en ny undersökning genomförd av YouGov på uppdrag av Nordisk Innovation, som presenterades vid ett lunchseminarium i Malmö i dag.
– Danmark ligger tydligt före Sverige när det gäller arbetet mot råttor i urbana miljöer. Det bekräftas både av statistiken och av invånarnas kunskapsnivå, säger David Ravnkilde, vd för Nordisk Innovation.
Problemet med råttor har vuxit i svenska städer. Enligt undersökningen har 45 procent av de svarande någon gång sett en råtta i närheten av sin bostad. Nästan en tredjedel har flera gånger sett råttor vid bostaden.
Vid seminariet redovisades även resultaten från den danska kommunen Frederiksbergs långsiktiga arbete med råttbekämpning. Under 2000-talet ökade antalet råttfall kraftigt i kommunen och nådde sin kulmen 2017 med 1880 rapporterade fall. Därefter har målmedvetna insatser lett till att antalet minskat till 752 fall år 2023 – mer än en halvering och den lägsta nivån på tolv år.
En viktig förklaring till utvecklingen i Danmark är det förebyggande regelverket. 2012 landade Danmark i att det inte räcker att bekämpa råttor ovan jord, utan råttorna behöver stoppas under marken där de bor och förökar sig. Redan i inledningen av den danska råttförordningen slås också fast att den som upptäcker råttor omedelbart ska anmäla detta till kommunen. I nästa paragraf anges att fastighetsägare är skyldiga att säkra och hålla sina fastigheter i sådant skick att råttornas möjligheter att leva och föröka sig begränsas så långt som möjligt. I Boverkets föreskrifter finns en liknande skrivning kring fastighetsägares ansvar, men någon motsvarande anmälningsplikt finns inte.
Mycket tyder på att den danska lagstiftningen gett effekt. Andelen svenskar som uppger att de vid upprepade tillfällen sett råttor i närheten av sina bostäder är 50 procent högre än i Danmark. Samtidigt är det bara drygt var femte svensk som är nöjd med kommunens arbete med råttbekämpning.
Stor kunskapsklyfta kring tekniska lösningar mot råtto
I en jämförelse med Danmark framgår dessutom att andelen svenskar som känner till kostnaderna för förebyggande åtgärder mot råttor är betydligt lägre. Endast 12 procent i Sverige uppger att de har koll på kostnaderna, jämfört med 26 procent i Danmark. Samma mönster syns när det gäller insikt om vad det kostar att åtgärda redan uppkomna skador – där är kunskapsnivån dubbelt så hög bland danskar.
Uppgifterna kommer från en ny undersökning genomförd av YouGov på uppdrag av Nordisk Innovation, som presenterades vid ett lunchseminarium i Malmö i dag.
– Danmark ligger tydligt före Sverige när det gäller arbetet mot råttor i urbana miljöer. Det bekräftas både av statistiken och av invånarnas kunskapsnivå, säger David Ravnkilde, vd för Nordisk Innovation.
Problemet med råttor har vuxit i svenska städer. Enligt undersökningen har 45 procent av de svarande någon gång sett en råtta i närheten av sin bostad. Nästan en tredjedel har flera gånger sett råttor vid bostaden.
Vid seminariet redovisades även resultaten från den danska kommunen Frederiksbergs långsiktiga arbete med råttbekämpning. Under 2000-talet ökade antalet råttfall kraftigt i kommunen och nådde sin kulmen 2017 med 1880 rapporterade fall. Därefter har målmedvetna insatser lett till att antalet minskat till 752 fall år 2023 – mer än en halvering och den lägsta nivån på tolv år.
En viktig förklaring till utvecklingen i Danmark är det förebyggande regelverket. 2012 landade Danmark i att det inte räcker att bekämpa råttor ovan jord, utan råttorna behöver stoppas under marken där de bor och förökar sig. Redan i inledningen av den danska råttförordningen slås också fast att den som upptäcker råttor omedelbart ska anmäla detta till kommunen. I nästa paragraf anges att fastighetsägare är skyldiga att säkra och hålla sina fastigheter i sådant skick att råttornas möjligheter att leva och föröka sig begränsas så långt som möjligt. I Boverkets föreskrifter finns en liknande skrivning kring fastighetsägares ansvar, men någon motsvarande anmälningsplikt finns inte.
Mycket tyder på att den danska lagstiftningen gett effekt. Andelen svenskar som uppger att de vid upprepade tillfällen sett råttor i närheten av sina bostäder är 50 procent högre än i Danmark. Samtidigt är det bara drygt var femte svensk som är nöjd med kommunens arbete med råttbekämpning.
En långsiktig investering
På Nordisk Innovation levererar vi noggrant testade råttstopp, som avloppsmästare och kommuner i hela landet använder som en effektiv och giftfri lösning. Barriärerna hindrar råttor från att röra sig uppför servisledningar och in i byggnader – och spelar en nyckelroll i alla långsiktiga kontrollstrategier.
Tid för handling
Råttproblem löser sig inte av sig själva – och de kan inte bekämpas med tillfälliga lösningar. Ett grundligt och systematiskt tillvägagångssätt med deltagande av auktoriserade avloppsmästare, användning av dokumentation och rätt tekniska lösningar är vägen framåt.
Vill du också ligga i framkant när det gäller råttbekämpning?
På Nordisk Innovation hjälper vi kommuner att implementera giftfria, intelligenta och dokumenterbara lösningar.
Vi rekommenderar att du använder en partner som är godkänd för både avlopps- och skadedjursbekämpning – vi hjälper dig att komma igång.